I denna ljuva sommartid sitter jag ute under parasollets skugga och klipper bitar till klackdynor i sälskinn. Det är spinkbitar som blev över från capen jag sydde i Finland under ledning av professor Basil Kardasis.
Jag tycker inte, (lika lite som Birgitte Bardot,) att man ska klubba ihjäl sälungar. Det landsöverskridande projektet: " Sälen - vår gemensamma resurs" där jag deltog som en av många slöjdare , gick ut på att lära jägare att skjuta på ett korrekt sätt, oss slöjdare att skapa vackra produkter av sälskinn och kockar från Sverige, Norge och Finland att laga god mat av sälköttet. Ifall man nu ändå måste reducera sälstammen så är det väl sympatiskt att ta tillvara både skinn och kött på bästa sätt?
Hittade en länk till utställningen av våra produkter i Östersund . http://www.ornskoldsvik.se/Kultur-fritid-och-turism/Ornskoldsviks-museum--konsthall/Arkiv/Aktuellt2/8-9-2007-Salen-var-gemensamma-resurs.html
Jag har förstås även sparat fårskinnspink i åratal. Det blev en ganska mysig dyna av dom bitarna.
Man kan lägga den på en stubbe ifall man inte har någon lämplig stol.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Slow stitching och naturlig färgning
Det är förunderligt hur anpassningsbar en människa kan vara. Trodde inte att även undertecknad kunde klara av att bo i en etta på sjätte vå...
-
Nu när våren har kommit och det kanske blir mera lockande att sitta ute i solen i stället för inne vid vävstolen, så kan mattflätning vara e...
-
Förra året blev miljöförstöringen så uppenbar för alla att "vi vanliga människor" verkligen tagit till oss uppmaningen att hjälpa...
-
I fredags var det workshop med tema göra mattor utan vävstol..Tekniken att fläta mattor är gammal och jag hittade en rund flätad matta på h...
Underbart vackert och klokt
SvaraRaderaSnyggt som vanligt gör du!
SvaraRadera