tisdag 6 oktober 2015

Vävning i ram

Vävning kan ju vara så mycket annat än att väva löpare och trasmattor, som många kanske tänker på när vi pratar om vävning. Trasor kan användas till bildväv t.ex. Innan jag var lycklig ägare till en vävstol så vävde jag i ram.
Det är 60-tal och vi hade nyss bildat familj och flyttat in i ett hus i grannbyn. Vi hade inte ens TV och radion var ( och är faktiskt fortfarande) min främsta källa till information om yttervärlden. Det är lättare att slöjda till radion än till TVn, även om jag för det mesta har nåt för händerna även när jag tittar på TV. Jag kommer fortfarande ihåg varifrån spinket till denna lilla tavla kom. Bakgrunden var från en småblommig västklänning och av det röda tyget hade jag sytt förkläden.
Denna unga dam är också en produkt från 60-talet. Materialet är garnspink från en ryamatta.





fredag 18 september 2015

Bollkuddar

Eftersom allt går i cirklar - även hantverkstekniker- så lanserar jag härmed bollkudden igen.
Den första utställningen vi hade i vår f.d. hölada - föreningen Vävskälet och Ringvor i Rengård - hade tema Kuddar.

Året var 2003 och jag hade just lärt mig konsten att göra bollkuddar.
Det roliga med denna textila utställning var att flera äldre män utbrast: "Såna där kuddar gjorde jag när jag låg i lumpen / var på sjukhus / var på sjön!" Varken förr eller senare har vi fått sådana spontana utrop av den manliga publiken. Det finns en gammal kudde i min nuvarande utställning "Anmödrars spår", så om sanningen ska fram så vet jag inte om det stämmer på just det objektet. Det kan lika gärna vara en anfader som står för den.

Det garn jag använt är snuttar av det 2-trådiga ullgarn som blivit över efter att jag stickat hattar.
Det behövs faktiskt drygt tre hg totalt. Har man inte har så den mängden garnspink, så kan återanvändning av upprepat ullgarn från en tröja som man vuxit ur vara ett alternativ. (Det är ju också tillåtet att köpa garn speciellt för ändamålet, men då går det ju knappast under rubriken spink.)
Ramen har storlek 83 x 58 cm och är försedd med krokar på ett avstånd av 4 cm. Mellan krokarna en mindre skruv/spik där jag spänner en säkerhetstråd sedan tas bort. 
Två gröna nyanser blir botten. Jag drar garnet rakt till motsvarande krok, sedan vidare till den intilliggande kroken och tillbaks. När ena sidan är fylld vrider jag ramen ett kvarts varv och fortsätter på samma sätt på andra ledden. När jag har 8 trådar på varje ledd fäster jag tråden 
Sedan drar jag på en tråd mellan de mindre skruvarna för att lättare se var jag sedan ska skära/klippa.
Därefter är det dags för det som ska bli bollar. Använder mig av olika röda och röda/rosa färger och
tar 4 trådar åt gången, för att få bollarna att bli runda. Tips: Ta färre om garnet är grövre.

Totalt blev det 48 rödrosa trådar på varje ledd om jag räknade rätt. 

Så är det dags för att knyta ihop lagren. Jag använder pärlgarn, men andra starka garner som tål att det dras till ordentligt funkar också. Det får förstås inte skära av ullgarnet, så björntråd är inte att rekommendera. Jag knyter diagonalt med dubbelt halvslag.
 Hittade en blogg från 2012 där det också finns videofilmer så jag hänvisar till den för mer detaljerad beskrivning. Här på samma blogg finns en berättelse av en 92-årig sjöman som raggade med hjälp av det som kallades "tuttkuddar" eller sjömanskuddar. Kul läsning!
Började med att linda garnet på en frivolitetsskyttel, men den lilla kroken var ett irritationsmoment...
så jag bytte till en liten garnsticka.
När alla knutar var färdigknutna på bägge ledder, så var det dags för att skära upp bollarna.
Det går förstås också att använda en spetsig sax.
Jag använder en skärkniv. 
En plastlinjal är ett bra hjälpmedel, för att undvika att skära sönder botten och knyttråden.
den förs in med hjälp av den tråd som jag drog mellan de små spikarna. Det är viktigt att lämna de yttersta varven oskurna! 

Jag ångar upp bollarna med hjälp av en tapetborttagare 



Hallon är väl ett lämpligt namn på denna kudde?
Lingonkudden gjorde jag till 2003 års utställning
I stället för att göra en knuten baksida, stickade jag en kudde där jag fäste bollarna. 

Önskar lycka till er alla som vill testa tekniken!















söndag 15 mars 2015

Återbruk

Återbruk har blivit något av ett modeord.
En ekorre som undertecknad slänger ju sällan eller aldrig ett klädesplagg till exempel. Förr eller senare blir det modernt igen, tänker jag. Och det gäller ju även andra företeelser, som möbler och slöjdtekniker. Så även om det kan se mörkt ut tidvis ifråga om återväxten på olika slöjdområden, så händer det inte sällan att innan den sista smeden, eller korgmakaren går ur tiden, så blir just den tekniken inne igen.
Nu tycks återbruk inom bland annat textilområdet vara på modet.
Det som förr var en livsnödvändig kunskap för kvinnor - konsten att sy om gamla kläder, har nu blivit hippt och modernt.
För egen del så blev återanvändandet av gamla tyger särskilt aktuellt när jag fått barn. Med små ekonomiska resurser, så var det ett bra sätt att ekipera min lilla dotter. Denna lilla jacka syddes från tyget från en jacka som min mor haft.

Min egen kappa från 1961 sydde jag om till en barnkappa år 1968. 
 Och den som jag själv bär här nedan, använder min dotter fortfarande 45 år senare. 
( Det har dock krävts några byten av fodret)

Ett annat sätt att återanvända tyg är förstås till lapptäcken.
Här sydde jag ett lapptäckstyg till överdrag på locket till kökssoffan.
Att ha tre barn under 4 år och samtidigt sy lite större projekt kunde förstås ha sina problem. ( Året var 1977) 
Det blev till slut färdigt, men är numera så slitet att bara bitar av tyget nu används till kudde och grytlappar.







Slarvkalaset

Så roligt vi hade på Slarvkaset i Botsmark! Det var en fröjd att se alla entusiastiska deltagare ta del av olika tekniker och förslag till ...