Slöjdlov på seniorboendet

 Vävning har varit det jag sysslat mest med innan jag blev stadsbo. Tack och lov för lokaltrafiken som kan ta mig den dryga halvmilen till Ersboda slöjdförening. Där finns det ett dussin vävstolar och jag fick komma med och väva. Ser fram emot att kunna sitta på balkongen och klippa mattrasor snart. Jag har varpat,solvat och trätt en mattväv i Kukkoladräll som snart är klar att starta upp. 

Jag har några vävar i olika vävstolar runt om i länet som ännu inte blivit utvävda av de olika vävstugedeltagarna. Ibland är det bra med tålamod ( och att en faktiskt inte har något överhängande behov av dessa textilier). Förhoppningen är att jag kan hinna få dem på denna sida av livet. Återkommermed bilder när de är nedklippta.

Under tiden så försöker jag lära mig olika saker på datorn. Men har inte tagit mig an AI ännu.
Jag testade att göra en liten film om hur man syr Kawandi. Tyvärr blev den för stor ( och amatörmässig) för att läggas in här i bloggen. Vi får nöja oss med stillbilder och filmer från YouTube ( även om de är på engelska). 

Marions Kawandi är en av mina favoriter. Hon i sin tur hänvisar till Margareth

Här nedan ser ni mitt försök att göra en lite större bit. Det är ju knepigare ju större projekt man vill ha. 
En möjlighet är ju att göra mindre bitar som man senare sammanfogar. Men då förlorar man något av den traditionella tekniken som bygger på att man syr förstygn runt hela objektet. Första varvet i ytterkanten, därefter med en tumsbredds avstånd längre och längre in mot mitten. 

Efter första varvet lägger man in ytterligare ett lager tyg. 

Glöm inte bort den lilla phulan i hörnen. Den är viktig för att täcket ska anses "färdigklätt". Sen kan man också brodera in några risstygn i mitten på täcket som en önskan att användaren alltid ska få mat i magen.

Slow stitching och naturlig färgning

 Det är förunderligt hur anpassningsbar en människa kan vara. Trodde inte att även undertecknad kunde klara av att bo i en etta på sjätte våningen. Men det har gått över förväntan. fast visst uppskattar jag vårt "sommarställe" i Rengård. Där passar jag på att färga tyg på naturlig väg i den vedeldade stora vattenvärmaren. Det har varit kul att se hur man kan mönstra bomullstyg med enbart lökskal. 
Här kommer bitar av gamla vita lakan väl till pass. 

Jag också börjat brodera på gamla dar. Har tillverkat "textila journaler" efter tips från K3n på Youtube, och gett våra sju barn var sin bok att samla sina minnen från barndomen i.
De kan göras på olika sätt. Ett är att använda sina bredaste mattrasor och väva med . Sen täcker man ytan med förstygn.
Inuti har jag varvat blad av papper och tyg, så man kan välja att sy fast eller klistra beroende på vad som passar bäst.

När jag går igenom mina samlade tygbitar så inser jag att det nog finns en släng av samlarmani i mina gener. Men förr eller senare kommer det mesta att hitta sitt användningsområde. 

Nu när jag inte längre har plats för en vävstol ( eller behov av flervmattor) så klipper jag inte upp utslitna sänglinnen till  mattrasor. Jag kan använda dem som mellanlägg till Kawandi eller sy Zokin av dem. Zokin är det japanska ordet för trasor med sashiko. Det finns många filmer på Youtube som visar hur och varför. Här är en.  

Beträffande Kawandi så finns det också en mängd olika filmer som visar denna teknik. Jag har hittat till Marions world som också är en trevlig bekantskap. Hon är en skicklig sömmerska och brodös som visar denna teknik bland mycket annat. 

Jag har lovat att hålla en workshop i Kawandi-inspirerat broderi den 20 augusti. Vi håller till i vår gemensamhetslokal på Kvartsvägen 3 i Umeå. Välkomna alla som vill testa detta sätt att ta tillvara tygspink tillsammans med likasinnade. Jag har material ifall ni inte vill sy av era egna spinkbitar. Vi satsar på en bit lämplig som bordstablett. 

https://simplesignup.se/event/217615

Anmäl er via denna länk så jag vet hur mycket material jag ska förbereda. Workshopen är gratis.
Materialet  ( ifall ni inte har eget) till självkostnadspris. ( 50.-). 

Sen kanske ni blir peppade på att göra ett sängöverkast eller varför inte ett klädesplagg?

Det finns oändliga möjligheter och det enda som kan kännas som ett hinder är förstås tids- och platsbrist. Så jag har ännu inte bestämt mig för något jätteprojekt, även om jag inte saknar material.