Väskor i massor

Jag har varit inne i ett så kallat "flow" de senaste veckorna. Lite tursamt , nu när man inte får flänga omkring som vanligt. Tygerna håller på att svämma över i mina garderober och eftersom jag sparar på de allra minsta bitar så får jag ta till andra förvaringslösningar också.
Men nu håller det på att ta slut på korgar och lådor, så det är verkligen dags att börja skapa.

Köpte en vävram med en påbörjad väv för några år sedan. När jag behövde ramen till en workshop, kunde jag inte bara klippa ner och slänga den påbörjade bilden, så jag sökte bland mina garner och hittade garn i en någorlunda liknande i färg, kanske aningen för grovt, men den blev i alla fall färdig. Den duger till en shoppingbag, eller kanske till att härbärgera något annat av mina pågående arbeten. 

Fodrade med ett gammalt örngott.

 En annan kasse gjord av ofållade små dukar som legat länge och väntat på min längtan att fålla, med en ficka av ett ärvt gammal broderi.  

Denna stachbag är gjord av försvarets kraftiga linne med dekoration av ett hjärta i flera lager silke från Utställnings-och workshopstemat "Siden sammet trasa lump" som vi hade för kanske 15 år sedan. 

Den lilla handväskan är dekorerad av stadkanter från ulltrikåtyg från Italien. En bytesaffär jag gjorde på Jokkmokks marknad med min kollega Ann-Marie från I skinn. 

Väskan är i ylle och knäpps med en träknapp och en hank av det handvävda bandet till Västerbottensdräktens förkläde.

En annan ylleväska dekorerad med broderade "klackar" som blev över från ett tidigare projekt.

Axelrem och kanter i skinn.

Linnespink och som dekor en provbit från en sjalväv i ull/silke
fick bli materialet till denna väska.

Stängs med återbrukat blixtlås.

Fick över lite tyg när jag klädde om min 60-talssoffa med handvävt linnetyg.

I stället för att låta det ligga kvar i garderoben, så sydde jag denna väska.

Jag har ju ännu inte lärt mig slänga någon tygbit större än en kvadratdecimeter som är gjord av ett naturmaterial.

Dessa tre väskor fick sin dekor av meshwork-

                    dvs en typ av väv av band som legat och väntat på ett syfte en längre tid.

Ännu äldre är de handtryckta linnetygbitar som fick pryda denna shoppingbag.

                                Min period av handtryck sträcker sig ca 30 år tillbaks i tiden.

Avslutar denna väskkavalkad med en liten kasse sydd av en tygbit i rosengång som min mor vävt. Den är nog den äldsta, bortsett från den broderade fickan på väska nr 2.

Förkläden i vintagestil

Ibland hittar jag gamla gardiner som inte passar i mina fönster , men som kan bli fina som förkläden. Jag har ritat av och gjort mönster av mina anmödrars gamla förkläden. De är så välgjorda och med fina detaljer jämfört med de som finns att köpa idag.

Det är förstås svårt att hitta tyger som är lika fina som de som användes av de anmödrar som sydde förkläden till missionsauktionerna, och gav de damer som kanske inte var lika skickliga i att sy, eller kanske inte var lyckliga ägare till en symaskin, möjlighet att ropa in ett fint förkläde.

Måhända kommer mina ättlingar att hålla en liknande auktion efter mitt frånfälle? Till dess finns möjlighet att köpa dessa förkläden, eller gå en workshop och sy sig ett eget. Se villkor  på min andra blogg : ringvor.blogspot.se

Återbruk

Återbruk har blivit något av ett modeord.
En ekorre som undertecknad slänger ju sällan eller aldrig ett klädesplagg till exempel. Förr eller senare blir det modernt igen, tänker jag. Och det gäller ju även andra företeelser, som möbler och slöjdtekniker. Så även om det kan se mörkt ut tidvis ifråga om återväxten på olika slöjdområden, så händer det inte sällan att innan den sista smeden, eller korgmakaren går ur tiden, så blir just den tekniken inne igen.
Nu tycks återbruk inom bland annat textilområdet vara på modet.
Det som förr var en livsnödvändig kunskap för kvinnor - konsten att sy om gamla kläder, har nu blivit hippt och modernt.
För egen del så blev återanvändandet av gamla tyger särskilt aktuellt när jag fått barn. Med små ekonomiska resurser, så var det ett bra sätt att ekipera min lilla dotter. Denna lilla jacka syddes från tyget från en jacka som min mor haft.

Min egen kappa från 1961 sydde jag om till en barnkappa år 1968. 

 Och den som jag själv bär här nedan, använder min dotter fortfarande 45 år senare. 

( Det har dock krävts några byten av fodret)

Ett annat sätt att återanvända tyg är förstås till lapptäcken.
Här sydde jag ett lapptäckstyg till överdrag på locket till kökssoffan.

Att ha tre barn under 4 år och samtidigt sy lite större projekt kunde förstås ha sina problem. ( Året var 1977) 

Det blev till slut färdigt, men är numera så slitet att bara bitar av tyget nu används till kudde och grytlappar.