Trendigare än någonsin med spink.

Sent omsider verkar de flesta ha upptäckt vitsen med att spara,lappa och laga. Kanske beroende på allt tal om krisberedskap? En annan som sparat på de minsta tygbitar sen man föddes har fått utstå en del pikar om vilken diagnos som passar bäst i sammanhanget. Nu verkar det som att man fått en viss upprättelse.

Visst insåg jag en viss problematik i mitt levnadssätt i samband med flytten till en etta i stan från ett hus på landet med tillgång till uthus/lager på flera hundra kvadrat, men problem är till för att lösas. Lyckades tigga mig till ett extra förråd och eftersom det är en dotter som tagit över hemstället, så gick det bra att få lämna det mesta. Lite opraktiskt dock när skaparlusten slår till och man inser att materialet finns 18 mil bort. 

Fördelar med att vara stadsbo finns faktiskt också. Här i stan har jag nära till Hemslöjdsföreningens lokal och deras olika kurser och workshop. Fick frågan av Hemslöjdskonsulenten om jag ville visa något av mina sätt att använda trasor . Jag tog med exempel på olika sätt att göra mattor utan vävstol och deltagarna fick bland annat testa att sy med tandborstskaft.

Bristen på utrymme har fått mig att fokusera på mindre grejer. Små väskor och andra små textila produkter. Hittade en sån trevlig bekantskap - K3n på YouTube. Slowstitch har nu blivit min senaste besatthet. Kathryn som hon heter är en behaglig person att lyssna på medan hon visar hur man kan göra Meditations scrolls av de allra minsta små spinkbitar från gamla plagg eller andra ärvda eller fådda textilier. Helt onödigt kan tyckas, men förlösande för en person som uppfostrats med ett sådant nyttighetsperspektiv som undertecknad. 

Inte helt oandvändbara men underbart långsamma att göra är t.ex dessa små s.k. risväskor om man sy dem helt för hand. 

En liten väska gjord av små mattrasbollar som vi fick av dottern till den avlidna slöjdfröken Elsy. De var nystade aå fint och med fina mönster från 50-talet och framåt. Den invigde jag som nessesär på resan till Stockholm häromveckan.

 Jag ville hinna se Kaffe Fassets utställning på Millesgården innan den stänger. Det kanske är övermaga att skriva om den under rubriken " Till spinkets lov". Men faktum är att de flesta var gjorda av små tygbitar av hans tryckta tyger. Helt otroliga quiltade täcken av många olika textilkonstnärer som inspirerats av Kaffe Fassets färgglada mönster. 

I morgon är sista dagen att få ta del av denna utställning. Skynda er dit om ni har möjlighet. 

Slarvor, trasor och spink

Snart åker jag till Botsmark på SLARVKALAS. Det är Västerbottensvävarna som arrangerar ett "kalas" för medlmmarna (och andra intresserade) för att lyfta upp betydelsen av det textila återbruket, och visa på olika sätt att klippa, skära och sammanfoga trasor och visa olika resultat av hur de kan användas.
Hos oss är ju det "normalt" att väva trasmattor , och det har i långliga tider varit vanligt att ta tillvara och klippa upp utnötta kläder och andra textilier. Även uppklippta trikåunderkläder och silkesstrumpor finns med i de mattrasor vi fått ärva.
Jag blir upprörd när jag läser om de ton av helt nya textiler som bränns upp av de stora klädjättarna trots allt  tal om återbruk och miljövänlighet.
Idag är det ju många av de som väver mattor till försäljning som köper tyg och färdigskurna trasor till sin produktion. Det kan ju diskuteras om dessa kan kallas "äkta" trasmattor.
Använda lakan är ju ett ypperligt material till trasmattor och är inte alltför tidsödande att förvandla till mattrasor. De kan hittas till en billig penning i secondhandbutiker. och på loppis.

Jag klippte upp några urvuxna t--shirts för att testa en för mig ny teknik att fläta mattor.

Det går ut på att fläta med 4 (eller fler) olika trasor som under arbetets gång flätas in i det föregående varvets fläta. Här finns en instruktionsfilm som jag hittade på YouTube. 

Det gick åt fyra Tshirts till den här lilla mattan. 

Det går förstås även använda andra typer av trasor, men trikå är ju lite följsamt och lättare att hantera till denna typ av matta. 

Några som verkligen utforskat och tagit återbruket till en ny nivå är Katarinorna Brieditis och Evans.
Här en länk till deras blogg. 

Matta med hjälp av en tandborste

Ifall du inte är lycklig ägare till en vävstol, men har en massa trasor eller tygspink du gärna vill göra en matta av, så misströsta inte. Äger du en gammal tandborste ( som inte har ett "greppvänligt" skaft, utan ett vanligt av glatt plast) så kan du göra en nål av den. Knipsa bort borsthuvudet och borra ett hål (om det inte redan finns ett) längst bak på skaftet.
Det måste vara så pass stort att en trasa av 4-5 cm bredd går in i det. Snickra till den andra änden till en spets och Voila! du har en perfekt nål för att göra en "Toothbrush rug".

.Börja med att stryka tyget om det är skrynkligt. Riv sedan tyget i 4-5 cm breda remsor, beroende på hur tjock du vill att mattan ska vara.

Starta med en kort fläta eller genom att slå halvslag runt ena trasan. 

Sedan syr du langettstygn runt, runt. Jag lät en trasa följa med och sydde runt den, vilket gör mattan tätare. 

Ganska snabbt har den vuxit till en nästan rund matta som passar vid dörren eller i badrummet. Man väljer förstås trasor som matchar ens egen inredning . Ett bra sätt att bli av med gamla gardiner eller annat tyg som blivit omodernt. 

Kom gärna förbi på Fiberfestivalen i Vännäsby i morgon och var med i min workshop i ämnet ;"Att göra en matta med hjälp av en tandborste".