lördag 14 juli 2018

Lapptäcke från 70-talet

Tänk vad trevligt det är när barnen upskattar något av det man knåpat ihop!
Min dotter nr.2 är den av de sju barnen som har anammat mest av det jag tillverkat genom åren.
Detta överkast sydde jag på 70-talet och har använt på vår dubbelsäng.
 Nu pryder det sängen i dotterns sommarstuga. Vissa bitar är lite slitna, men det fungerar fortfarande som sängöverkast. Tygerna är från olika klänningar och några bitar kommer från lakan som jag färgat. 
Nu har jag även fått tillåtelse att skaffa en vävstol till hennes sommarstuga. Där finns gott om plats eftersom det tidigare varit ett bönhus i byn. Hon har startat på sin första mattväv, vilket gläder mig ofantligt. Mattrasor lider vi ingen brist på, så det ska bli kul att se vad som kommer ut från hennes vävstol. 




fredag 13 juli 2018

Äkta trasmattor

Det mest effektiva användandet av tygspink av väl ändå att väva trasmattor? Jag har svårt för att köpa nytt tyg och klippa upp till trasor, även om det ibland fattas en viss färg och det inte finns i mitt lager.
Visserligen kan även de köpta trasorna betraktas som tygspink, men det som ger mig störst tillfredställelse är ändå att kunna väva " äkta trasmattor". dvs mattor av gamla trasor av uppklippta kläder eller annat tidigare använt textilt material. 
I sommar har jag suttit i den gamla vävstolen i det jag kallar Muséet - Anmödrars spår. Jag har vävt smala mattor i gammal stil med botten i tuskaft och ränder i rosengång.

Kunde inte motstå frestelsen att väva en liten mattstump i rengbågsfärger också.
Den passade precis på vår trädgårdsbänk.




lördag 30 december 2017

Återbruk i juletid

När hela familjen samlas och ska fira jul, så kan det ibland uppstå lite förvirring över var mobilerna är och vems mobiltelefon som ringer.
Fick ett klokt förslag av yngsta dottern - att jag skulle sy en förvaringsbonad och hänga vid en kontakt, så det gick att ladda mobilen trots att den låg kvar i sin ficka på väggen.
Tog en gammal hemvävd löpare och gjorde en prototyp. Den skulle dock behöva en stadigare pinne längst upp. Men idén var god och kan utvecklas ytterligare. Kanske med små hål i botten på fickorna för att trä ut sladdarna och namn på respektive ägare vackert broderade?
En annan fördel med att ha mobilerna samlade, är att man kanske slipper se gästerna knappandes på mobiler under middagen.

tisdag 31 oktober 2017

Slarvkalaset

Så roligt vi hade på Slarvkaset i Botsmark! Det var en fröjd att se alla entusiastiska deltagare ta del av olika tekniker och förslag till att återanvända textilier. Det slogs rep och testades olika redskap för att klippa och skära mattrasor. Vi enades om att en rullkniv var att föredra framför skärmaskinen "Inga klipp". Kanske det är en fråga om teknik, men jag lyckas sällan få till fina trasor med maskinen.
Mest spännande var det att slå rep med trasor. Annica som gått kurs ledde aktiviteten, som  föll ut till belåtenhet.
Katarina klipper trasor med sax på traditionellt sätt,  snedklipper och lägger omlott, så inga hörn sticker upp i mattorna. Hon plockar in trasorna i väven för hand utan skyttel. 
Stadiga grytunderlägg av repen bundna med trasor i korgbindningsteknik av Annica.

Jag visade olika mattekniker som är användbara  för de som är utan vävstol.
Foto. Solvår Nordvik Persson
Solvår blev fin i mitt slarvhalsband vävt i bandgrind med inslag av sidentrasor. 
Jag tror att vi lyckades inspirera fler till återbruk av även små bitar av textil. 









söndag 22 oktober 2017

Slarvor, trasor och spink

Snart åker jag till Botsmark på SLARVKALAS. Det är Västerbottensvävarna som arrangerar ett "kalas" för medlmmarna (och andra intresserade) för att lyfta upp betydelsen av det textila återbruket, och visa på olika sätt att klippa, skära och sammanfoga trasor och visa olika resultat av hur de kan användas.
Hos oss är ju det "normalt" att väva trasmattor , och det har i långliga tider varit vanligt att ta tillvara och klippa upp utnötta kläder och andra textilier. Även uppklippta trikåunderkläder och silkesstrumpor finns med i de mattrasor vi fått ärva.
Jag blir upprörd när jag läser om de ton av helt nya textiler som bränns upp av de stora klädjättarna trots allt  tal om återbruk och miljövänlighet.
Idag är det ju många av de som väver mattor till försäljning som köper tyg och färdigskurna trasor till sin produktion. Det kan ju diskuteras om dessa kan kallas "äkta" trasmattor.
Använda lakan är ju ett ypperligt material till trasmattor och är inte alltför tidsödande att förvandla till mattrasor. De kan hittas till en billig penning i secondhandbutiker. och på loppis.

Jag klippte upp några urvuxna t--shirts för att testa en för mig ny teknik att fläta mattor.
Det går ut på att fläta med 4 (eller fler) olika trasor som under arbetets gång flätas in i det föregående varvets fläta. Här finns en instruktionsfilm som jag hittade på YouTube. 
Det gick åt fyra Tshirts till den här lilla mattan. 
Det går förstås även använda andra typer av trasor, men trikå är ju lite följsamt och lättare att hantera till denna typ av matta. 
Några som verkligen utforskat och tagit återbruket till en ny nivå är Katarinorna Brieditis och Evans.
Här en länk till deras blogg. 




tisdag 17 oktober 2017

Handvävt spink

I flera år har detta tyg legat och väntat på min inspiration. Jag hade nog egentligen tänkt sy något plagg av det , men så fick jag av dottern ett par avlagda kuddar som behövde ett överdrag, och då slog det mig att det handvävda tyget faktiskt skulle passa till detta.

Av den spinkbit som blev över sydde jag en väska till det väskhandtag som jag köpt på Knut´n .
Hittade en liten restbit från en halsduksväv i flamfärgad myggtjäll som passade till foder också.
Nu behöver jag tips på vad jag kan göra av spinkbitarna i Västerbottensdräll som blev över efter att jag sytt en gungstolsfäll. Varpen är i bomull och inslaget i handfärgad alpacka. 



söndag 10 september 2017

Förkläden i vintagestil

Ibland hittar jag gamla gardiner som inte passar i mina fönster , men som kan bli fina som förkläden. Jag har ritat av och gjort mönster av mina anmödrars gamla förkläden. De är så välgjorda och med fina detaljer jämfört med de som finns att köpa idag.
Det är förstås svårt att hitta tyger som är lika fina som de som användes av de anmödrar som sydde förkläden till missionsauktionerna, och gav de damer som kanske inte var lika skickliga i att sy, eller kanske inte var lyckliga ägare till en symaskin, möjlighet att ropa in ett fint förkläde.
Måhända kommer mina ättlingar att hålla en liknande auktion efter mitt frånfälle? Till dess finns möjlighet att köpa dessa förkläden, eller gå en workshop och sy sig ett eget. Se villkor  på min andra blogg : ringvor.blogspot.se


Lapptäcke från 70-talet

Tänk vad trevligt det är när barnen upskattar något av det man knåpat ihop! Min dotter nr.2 är den av de sju barnen som har anammat mest av...